AI och arbetsmarknaden, augusti 2026

Frågan

Förmågan är inte längre den självklara begränsningen. Dagens AI-agenter klarar uppgifter på upp till 12–17 timmar mänskligt expertarbete ungefär hälften av gångerna, en längd som ungefär fördubblats var fjärde månad, och beräkningskraften bakom de uppmärksammade modellerna har vuxit omkring 5,2 gånger per år sedan 2020. Studier av enskilda arbetsuppgifter visar att vinsterna är verkliga: 15% fler kundärenden lösta per timme i ett företag (Brynjolfsson, Li och Raymond, 2025); 40% kortare tid och 18% högre kvalitet på professionellt skrivande (Noy och Zhang, 2023); 12% fler konsultuppgifter, utförda 25% snabbare, men 19% mindre träffsäkert på en uppgift som medvetet valts utanför det AI behärskar (Dell'Acqua m.fl., 2026). Ändå använde bara 20% av EU:s företag AI 2025, 35% i Sverige, och AI-kompetens krävdes i medianen 1,9% av jobbannonserna i 22 länder, 2,8% i Sverige. Vår egen svenska serie lägger den mellan 0,59% av annonserna som efterfrågar AI i själva tjänsten och 1,22% som nämner en AI-färdighet någonstans. Varför används då en teknik som bevisligen hjälper fortfarande så lite? Eurostat ställde frågan till företag i hela EU, Sverige inräknat.

Vad data visar

I EU är hindret företagen oftast nämner kompetens, inte pengar: 7,8% anger brist på relevant kompetens, mot 2,0% som anser att AI inte är användbart för dem, och kostnad hamnar lågt på 4,2%. Sverige har samma ordning på lägre nivåer, 5,3% för kompetens och 1,8% för kostnad. Läs de svenska nivåerna med omsorg: sedan 2023 ställs frågan bara till företag som övervägt AI och valt bort det, vilket Eurostat flaggar som ett brott. Det är alltså hindren hos de företag som tagit sig an frågan. Den större gruppen kom aldrig in i den, så det intressanta pusslet är inte vad som hindrar företagen utan varför de flesta aldrig överväger AI.

Eurostat undersöker näringslivet, så offentlig sektor saknas i diagrammet, och i Sverige är det en stor lucka. Vår egen ESO-rapport fann att omkring en fjärdedel av de statliga myndigheterna och kommunerna använder AI, mot över sextio procent av regionerna, och att AI framför allt används i administrativt stöd snarare än i kärnverksamheten. Hindret som nämns är kompetens även där, men med en precisering som företagsundersökningen inte kan ge: bristen finns hos ledningen lika mycket som hos medarbetarna, och den går genom förvaltningens alla nivåer. Källa: Akavias självselekterade medlemspanel med 1 729 offentliganställda, maj 2024, egen bearbetning.

Källa: Eurostat, isoc_eb_ain2, 2025. Fullständig metod på ai-econ-lab.github.io/monitor/#method.

Vad det inte visar

Läs detta som hur utbrett varje hinder är, inte som en uppdelning av de som avstår efter orsak. Eurostat redovisar andelarna som procent av samtliga företag med tio eller fler anställda och tillåter flera svar, så de summerar inte till en helhet och kan inte räknas om till de 65% av de svenska företagen som inte använder AI. Rangordningen är det som bär, eftersom alla skäl delar nämnare; nivåerna är inte jämförbara mellan år, och för Sverige inte heller över brottet 2023. Ingenting av detta är dessutom uppdelat efter företagsstorlek, vilket är där variationen finns: 31% av företagen med 10 till 49 anställda använder AI mot 72% av dem med 250 eller fler, så ett riksgenomsnitt beskriver ingen särskild.